Stenmjöl CO₂-bindare!

February 16, 2026

Motverka uppvärmningen med stenmjöl

Genom att i stor skala ”gödsla” åkermark med krossad sten skulle vi kunna avlägsna stora mängder kol från atmosfären. I teorin.

För att begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsius räcker det inte längre att stoppa utsläppen av växthusgaser till 2050. Vi måste också avlägsna kol från atmosfären. Genom att sprida finfördelat stenmjöl på åkerjordar skulle vi kunna ta bort en halv till två miljarder ton_CO2 ur luften varje år, räknar ett internationellt forskarlag ut i Nature.

Mer konkret handlar det om bergarter som basalt, som innehåller silikater. Dessa mineral reagerar med_CO2 från luften när de vittrar under fuktiga förhållanden. I processen omvandlas kolet till vätekarbonatjoner (^HCO3-), som så småningom hamnar i havet via avrinning med regnvatten. Där hamnar en del av kolet som kalciumkarbonat (_CaCO3) i skal, kräftdjur och koraller, och när de dör till sist på havsbottnen.

”I naturen går den processen mycket långsamt”, säger biologen Ivan Janssens (UAntwerpen), som medverkade i studien. ”Men vi kan påskynda vittringen genom att mala bergmaterial fint, så att fler silikater kan samverka med_CO2.” Forskarna ser i detta angreppssätt ett sätt att avlägsna kol ur atmosfären i stor skala och därmed bromsa den globala uppvärmningen.

Ingen konkurrens

Enligt deras beräkningar är teknikens möjligheter störst i Kina, USA och Indien, länder med mycket stora arealer jordbruksmark och, av en tillfällighet, de största utsläpparna av växthusgaser. I Europa är möjligheterna mer begränsade på grund av den mindre jordbruksarealen. Ändå skulle de fem länder med störst potential – däribland Tyskland, Spanien och Polen – kunna ta bort ungefär en tredjedel av Europas årliga_CO2 ur luften.

”Den stora fördelen är att du inte behöver välja mellan markanvändning för mat, energigrödor eller skog” biologen Ivan Janssens (UAntwerpen)

Forskarna påpekar att potentialen med påskyndad vittring är jämförbar med mer välkända metoder, såsom (åter)skogplantering, att tillföra mer organiskt material i åkerjordar och att odla energigrödor i kombination med avskiljning och lagring av kol. ”Den stora fördelen här är att det inte finns någon konkurrens om mark”, säger Janssens. ”Du behöver inte välja mellan att använda mark till mat, energigrödor eller skog. För du kan fortfarande odla mat på de ”gödslade” jordarna. Eftersom du dessutom tillför andra mikronäringsämnen som zink och selen, och eftersom mineralerna också hjälper till att motverka torkstress och försurning, väntar vi oss till och med en positiv effekt på livsmedelsproduktionen.”

Tegel och betong

Tekniken är inte helt ny. Stenmjöl används redan som jordförbättringsmedel i ekologiskt jordbruk, bland annat. ”Skillnaden ligger i skalan”, säger Janssens. ”Vi utgår från en årlig giva på 40 ton per hektar.” Var ska allt detta stenmjöl komma ifrån? ”Det finns ingen avsikt att bryta enorma mängder silikathaltig bergart särskilt för detta ändamål”, säger Janssens. ”Men stora mängder bergkross finns världen över som en biprodukt från gruvdrift. Även vissa restprodukter från metallindustrin och till och med krossat tegel och betong är fullt användbara.”

Vad skulle det kosta? Forskarna uppskattade att det, beroende på arbets- och energikostnader i respektive land, skulle kosta mellan 75 och 250 dollar att avlägsna ett ton_CO2 ur luften med påskyndad vittring, och att kostnaden skulle sjunka när metoden används mer brett. Enligt Världsbankens prognoser kommer priset för att släppa ut ett ton_CO2 att vara 100 till 150 dollar till 2050. I så fall skulle tekniken bli lönsam på många platser, snabbast i tillväxtländer som Indien, Kina, Indonesien och Brasilien.

Stor osäkerhet

Forskarna fastställde potentialen för påskyndad vittring utifrån laboratorieförsök och modeller. Laboratorieförsöken innebär bland annat att man tittar på hur snabbt bergarter vittrar i krukjord och hur mycket kol som binds i processen. Modellerna tar bland annat hänsyn till mängden åkermark och närheten till lämplig bergart – det är knappast meningsfullt att frakta bergmaterial tusentals kilometer. ”Osäkerheten är enorm”, medger Janssens. ”Vi behöver verkligen fältförsök för att få en bättre förståelse för hur snabbt dessa processer sker i praktiken och hur vi kan påskynda dem.”

”Även om vi får ner_{CO2 emissions} till noll till 2050 kan vi inte längre hålla uppvärmningen under två grader Celsius”, säger Janssens. ”För det skulle vi behöva avlägsna överskottet av_CO2 ur luften. Enligt IPCC upp till 10 miljarder ton per år under andra halvan av detta århundrade. Vi kommer att behöva alla möjliga metoder för det. Ju tidigare vi börjar med det, desto mindre är risken att uppvärmningen passerar farliga tröskeleffekter.

Organifer stenmjöl

Vi har en rad olika stenslag i vårt sortiment. Därför har både lavamjöl – basaltmjöl och lavadamm silikater och bidrar till bindning av Co2.